Kalla fakta
Återigen inbjuden att skriva sista ordet, får jag en översikt på några av artiklarna som kommer att publiceras i detta nummer. Kanske jag kan låta mig inspireras av någon av dem? Floatation. Lagar och förordningar för behandlare. Köldterapi från Finland. KÖLDterapi!?!? I FINLAND? Är de galna? Har de det inte kallt nog som det är? Hur kommer man på en sådan idé? ”Du, Raimo, det är ju så förbannat kallt när vi kommer ut ur saunan, så vi skulle kanske prova att sitta i kyla i stället! Tänk, om vi satt i 110 grader minus i en timme så måste det ju kännas som rena sommaren när vi kommer ut i minus 40!” Brrr! Nej, jag vill inte ens tänka på det. Själv har jag återigen flytt den svenska vintern och bor just nu på en ö i Thailand, så köldterapi känns väldigt avlägset…sorry.
Det som ligger mig närmast om hjärtat just nu är yoga. Har just deltagit i en månads fulltids yogalärarutbildning, som har inspirerat mig otroligt. Vår huvudlärare har en ovanlig bakgrund. Visst har han studerat yoga ur ett västerländskt perspektiv med anatomi och vetenskaplig underbyggnad, men hans huvudsakliga yogaträning kommer från år spenderade med Sadhus i Indien, ett enkelt liv vid Ganges stränder med få ägodelar och unika upplevelser. Sadhus utövar ofta inte fysisk yoga, deras liv går mer ut på meditation, eller helt enkelt att bara sitta eller vara utan att göra något. Ut över det har de kanske sin egen speciella inriktning som att sy eller recitera mantran eller vara nakna eller hålla en arm uppsträckt över huvudet i 30 år eller andra spirituella extravaganser som kan förefalla märkliga för oss.
På kursen har vi progressivt tillämpat fysisk yoga som egenterapi över 4 veckor. Vi har lagt betydligt mer intresse i att skapa balans och neutralitet i ryggraden än på att utföra spektakulära ställlningar. Vi har spenderat mycket tid med att utforska ryggraden och andningen, två centrala element i yoga. Vi har genom studier och övningar lärt oss en del om centala nervsystemet, om det autonoma och somatiska. Till det autonoma nervsystemet räknas normalt de funktioner som de flesta av oss inte styr med viljan; organens funktioner, blodcirkulation, hormonbalans, matsmältning och en massa annat som vi ska vara glada att vi inte själv behöver hålla reda på. Det somatiska nervsystemet gör oftast som vi vill; jag avser att lyfta armen och se, armen lyfter! Förnämligt. Andningen kan sägas inta en slags mellanposition, vi kan styra vår andning men även om vi glömmer den helt så fortsätter kroppen att andas. Det är verkligen bekvämt inrättat.
I detta sammanhang talade vi om hur vältränade yogis kan skapa inflytande över sitt autonoma nervsystem, med hjälp av andning, koncentration och meditation. Det är känt och vetenskapligt verifierat, att det är möjligt att med ihärdig träning lära sig kontrollera exempelvis hjärtslag och kroppstemperatur. Det finns en praksis i Tibetansk Buddhism som heter Tummo. Genom att avsiktligt oka sin kroppstemperatur kan munkarna sitta nakna i snön. Lakan efter lakan doppas i en isvak, och munkarna sveps in i dessa, ett efter ett, varpå de torkar lakanen med sin kroppsvärme. Detta kan enligt vissa vittnen pågå i timmar. Jag minns inte hur många lakan som var rekordet, men det var många.
Brrr. Det låter kallt. Det låter imponerande. Och det låter som om den där köldterapin kanske har en poäng i alla fall… Jag är nyfiken på att läsa reportaget. Och jag är nyfiken på om det kanske finns en förbindelse mellan Finlands och Himalayas religiösa kulturarv, en andligt motiverad dragning till att lära sig hantera abnorma temperaturskiftningar.
*